Vad det kostar att ha saker

Jag pratar ofta om vara medveten om vad man köper och äga mindre saker. För vissa handlar det om att leva sparsamt och på så sätt sparar vi pengar. Och de är inget fel med det. För andra handlar det om att leva frugalt genom att kapa alla onödiga utgifter. Det är en av grundstenarna inom minimalismen vilket jag håller med om.

Men det finns något mer. Kostnaden för att köpa något är bara början. När vi köper något tar vi med det i våra liv, vi tar hem det, och det är då den verkliga kostnaden för att äga något börjar ta form.

En produkt skapas inte i tomma intet – de kommer från skogen, haven, bergen eller djupt nere under jorden. Det kan bildas helt av ett material, eller så kan det bestå av flera olika material. Dessa produkter föds när vi skördar naturresurserna och när de förs till fabrikerna, vilket blir en stor kostnad för miljön. Produkterna skapas oftast inte i en fabrik, utan det kan ske i flera led och ibland skickas till olika distributionskanaler innan de slutligen når till butiken där du köper produkten. Men det är långt ifrån slutet. Produkten eller prylen har ju precis börjat sitt nya liv: vi måste nu ta den hem och även det påverkar miljön något.

När du äntligen tar produkten hem upptar den värdefullt utrymme – bor du i en liten lägenhet är utrymme ännu mer värdefullt. Vi betalar mycket pengar för att hyra eller äga våra hem. Och varje kvadratmeter är priset vi betalar för allt hårt arbete för att betala av lånet. Ta även hänsyn till kostnaden för el och värme, och den tid som spenderas på att städa, rensa och organisera vårt hem. 

Tänk på hur produkten måste underhållas. Om det är en teknikpryl behöver den laddas. Den måste slås på och stängas av när den inte används, rengöras och underhållas. Om det är metall, glas eller trå kan det krävas polering eller annan underhållning för att bevara och ta hand om den. Det kan också gå sönder och kräva reparation. Allt detta kräver extra kostnad, tid och utrymme.

Bara för att ge dig en uppfattning om vad som krävs för att äga saker:

– Det tar plats i vårt utrymme – både fysiskt och mentalt
– Om vi flyttar måste vi ta det med oss, eller sälja det
– Om den går sönder, måste vi laga det
– Om vi har barn eller husdjur måste vi oroa oss för att de oavsiktligt har sönder saker
– Om det rör sig om elektronik eller teknik kan det föråldras – och vi måste överväga att uppgradera eller köpa nytt igen
– Om vi inte har råd att äga den, kanske vi måste ta ett lån och måste då oroa oss för bli skuldsatta
– Om det är under garanti måste vi hålla reda på originalkvitton
– Om vi måste göra oss av med det, måste vi oroa oss för hur vi ska bli av med det
– Om det är åtråvärt måste vi skydda det från att bli stulet och ta itu med den känslomässiga förlusten och sedan oroa oss för att byta ut den

Och så vidare, men du fattar. Vi kan inte beräkna den exakta kostnaden för saker, men vi förstår nu att ägande av saker är både ett monetärt, fysiskt och ett känslomässigt ansvar.

Kom ihåg, även om du fått något gratis, är det verkligen det? Du har nu ett nytt objekt i ditt liv som du måste tänka över det ovanstående. Är du beredd att ta itu med livet för det nya saken och underhållet som följer med det?

Poängen med inlägget är inte att avskräcka dig från att äga saker. Snarare ett sätt att visa dig den verkliga kostnaden för att äga saker. Inte bara att det kostar pengar eller tid. Nästa gång du känner ”vill-ha-begäret” för nya saker eller prylar, fråga dig själv – vad är den verkliga kostnaden för detta?

Friskrivning: Allt jag skriver är mina egna åsikter. Ingenting jag skriver på bloggen ska anses som finansiell rådgivning. Alla köp av värdepapper innebär en risk och ska alltid ske på eget ansvar. Utvärdera efter egen analys och köp inget baserat på vad du läser här. Bildkällor: Eli Francis och Oscar Nilsson